Våren 2003 köpte jag frön från Konnässörsklubben av Rosa pimpinellifolia (Frankrike Valleé d´Eyne), fröna grodde fint och jag delade med mig av plantorna.
Nu undrar jag om vännera som fick en planta uppskattar Rosen lika mycket idag?
Jag gör det inte!
Det dröjde något år innan jag planterade ner den i rabatten men till slut så hittade den sin plats och började växa. Sen har man fått vänta något år innan första blomman, sen ytterligare ett år på fler blommor,
men nu räcker det, den ska bort!
Orsaken heter rotskott!
Långa taggiga skott växer fram överallt, man river sig, får små osynliga stickor i fingrarna som gör ont, nej, jag är nog ingen rosmänniska.
Men nog tycker jag rosor är vackra, som 'Therese Bugnet' som slog ut sin första knopp i går,
.jpg)
köpt som stamros i höstas på rean för 100:-, ett riktigt fynd!
Missar ofta de öppna blommorna på Oxalisen men idag var jag med,
.jpg)
tuvan växer sig större för varje år,
den växer i upphöjd rabatt och torr jord.
Natti, natti!
"Du kan antingen beklaga dig över att Rosor har taggar, eller så kan du glädja dig år taggar har rosor"
a.jpg)
Hejsan Helen!
SvaraRaderaDet är inte roligt med rostaggar, nej, nej!
Själv har jag också en jäkel som kryper på berget och blommar med små vita blommor, men den har jag lyckats att placera så att ingen kommer till skada. Inte ens sniglar (hur 17 klarar de att slemma sig framåt på grenar med tusen små taggar?)hindras av den. På något sätt tycker jag att den visar äkta finsk sisu genom sitt sätt att växa på 'ingenting' och att leva på 'ingenting' ;))!/Anja
Hej Anja!
SvaraRaderaJa, rostaggar är inget att leka med :=) men det är snart ett minne blott.
Ha en bra dag!