Spirbräcka - Telesonix jamesii (Boykinia jamesii) - Frösådd.

Vintern år 2006 köpte jag frön av Spirbräcka - Telesonix jamesii (Boykinia jamesii) från Alplains

 

I dag minns jag inte varför jag beställde frön av den.

Kanske för att det var en eftersökt alpinväxt som var lätt att odla i Sverige men svår att dra fram till blomm.

 

Den ingår i släktet bäckbräckor och familjen stenbräckeväxter.

Kommer från Klippiga bergen.

 

Den blommar med körsbärsröda blommor under våren, har lite läderaktiga blad och blir ca. 15- 20cm. hög.

Kollar man på bilderna ute på nätet ser man att den växer i klippskrevor.

Vill ha fuktigt runt rötterna, men blad och blommor i sol/halvskugga.

Odlas därför i ett fuktighållande stenparti.

 

Det var gott om frön i påsen så endast halva portionen såddes.

 

Frösådde inne i rumstemperatur under växtbelysning i fuktig s-jord början på februari -06.

Fröna var ljusgroende så sådden täcktes endast med vermikulit.

Lägger plastfilm med lufthål över krukan så att jordytan inte ska torka ut så fort.

Fröna började gro på ca. 10 - 14 dagar.

 

 

Plantorna växte oerhört sakta.

Flyttade försiktigt hela sådden till en större kruka som var fylld med p-jord under våren.

Plantorna fick fortsätta att växa i krukan utan vidare omskolning hela sommaren.

Vattnade med svag näringslösning 2/3ggr/vecka.

 

Då hösten kom beslutade jag mig för att ta in krukan och fortsätta driva plantorna svalt (+15º) och under växtbelysning.

Plantorna var stora nog för att bredskolas under september.

 

 

Fick fortsätta att växa under växtbelysning och svalt ca. +15º

I början på jan-07 skolades plantorna om med 1planta/kruka.

 

 

Resterande frön som var kvar i påsen såddes också i början på jan.-07.

Frön som var ca. 1 år gamla grodde utan problem.

 

 

Plantorna flyttades ut i växthuset i början på april -07.

 

 

Utplanterades under sommaren -07.

Hade två renodlade stenpartier, ett i halvskugga och ett i sol.

Planterade ner en planta i vardera stenparti.

All jord sköljdes försiktigt bort från rötterna innan plantering.

 

Åren har gått och plantorna har överlevt helt utan problem.

 

 

Precis som alla kunniga trädgårdsvänner förutsåg har den aldrig blommat.

Den finns bara där i stenpartiet som en låg kuddformad grön bladväxt.

Skam den som ger sig.

Nu är dom uppgrävda och flyttat till Owes stenparti och hoppet har inte ännu övergett mig om att någon gång få se dom blomma.

 

 

Tilläggas bör att istället för att bredskola i september inomhus skulle man gott ha kunnat skola om med 1planta/kruka och sedan gräva ner i kallbänken för övervintring utomhus.

 

Har du någon egen erfarenhet av den så berätta gärna.

 

 

 

Må väl!