En blogg om frösådder och tips om odlingsvärda växter som även trivs i kallt klimat.

En blogg om frösådder och tips om odlingsvärda växter som även trivs i kallt klimat.

tisdag 31 december 2013

Nyårsafton 2013.

År 2013 sista dag.
-8º, mulet och grått ute.
 
Vill Tacka er alla för det här året.
Tack för att ni tittar in hit.
Tack för alla snälla och uppmuntrande kommentarer som ni lämnar.
Tack för all inspiration och kunskap ni ger mig på era bloggar.
 
Vill önska er ett Gott Slut och ett Gott Nytt Odlingsår 2014.
 
 
Var rädd om varandra.
Må väl!
 
 

måndag 30 december 2013

Koreansk Praktspirea - Spiraea microgyna - frösådd

Koreansk Praktspirea - Spiraea microgyna.
Köpte frön 2010 från Konnässörsklubben.
 
En meterhög och fin Spirea som ursprungligen är insamlad i Korea 1976.
Blommar med rosa platta, täta kvastar
 
 
 och får en fantastiskt vacker höstfärg.

 
Frösådde i lätt fuktad s-jord i början på februari.
Fröna är ljusgroende så dom täcktes inte med jord utan endast ett tunt lager vermiculit.
Lägger en plastfilm med lufthål över krukan så att jordytan inte torkar ut.
 
Sådden fick stå inne ett dygn så fröna fick dra till sig lite fukt.
Krukan ställdes sedan i ett utrymme där temperaturen pendlar mellan ca. -4º - + 4º
 
Absolut enklast är det att ställa ut frösådder och låta dom påverkas av väder och vind.
Det gror ute under våren, passa mot torka då solen börjar värma.
 
Kollar alla sådder i det svala utrymmet ca. 1ggr/vecka för att:
  Vända på plastfilmen så att kondens inte ska bilda mögel på jordytan
 Att jordyta inte är för torr eller för att se om det har börjat gro i någon kruka.
 
Tog in krukan i växthuset då det öppnades i slutet av mars.
Fröna började gro i mitten av april.

 
I mitten av maj var det dags att skola om.

 
Skolade om med ca. 3 plantor/kruka.

 
Plantorna växte snabbt och blev toppade ett par gånger.

 
I slutet av juli var dom stora nog för utplantering i rabatten.

 
Slutet av maj året därpå, 2011 var det fina välmående buskar som växte bra.

 
Vill återigen påminna om att frösådder kan man göra på många olika sätt.
Har man hittat en metod som fungerar fint finns det ingen anledning att byta.
 
Mitt sätt är inte det enda eller rätta.
Visar bara hur jag har gjort.
 
 
Det här var årets sista frösåddstips.
Här på bloggen hittar du drygt 100 olika förslag på trevliga odlingsvärda växter.
På hemsidan finner du fler.
 
Hoppas jag kan inspirera till egna försök.
 
Gott slut!
Må väl!
 
 

torsdag 26 december 2013

Spezialplant öppnar för säsong 2014.

27 december kl. 9.00 öppnar webbutiken,
 
Massor av spännande växter.
Det finns växter för alla lägen som sol, skugga, torrt, fuktigt.
Det finns små växter för stenparti, stora för rabatt och klättrande för ställningar.
Det finns växter för alla oavsett smak och zon.
 
Några förslag som finns med på växtlistan är,
Aconitum hemsleyanum 'Red Wine'
 
 
Albuca humilis

 
Anemone nemorosa 'Robinsoniana'

 
Anemonopsis macrophylla + den helt vita 'White Swan'

 
Cacalia sp. med de vackra bladen.

 
Clematis fusca var. violacea

 
Clintonia borealis

 
Dianthus ferrugineus

 
Filipendula multijuga 'Hjordis' eller 'Red Umbrellas' som den också kallas.

 
Gentiana asclepiadea 'Alba'

 
Hacquetia epipactis 'Thor'

 
Iris chrysographes 'Black Form'

 
Isopyrum hallii

 
Lilium duchartrei

 
Lilium leichtlinii

 
Meconopsis punicea, den perenna klonen.

 
Oxalis enneaphylla.

 
Paeonia anomala

 
Paeonia obovata var willmottiae finns i mycket begränsat parti.

 
Primula sieboldii 'Alba'

 
Pulsatilla integrifolia - Miyakea sippa

 
Saruma henryi

 
Trillium grandiflorum plena

 
Veratrum formosanum

 
Ypsilandra thibetica

 
Växtlistan är lång hos Spezialplant så varför inte sitta en stund framför datorn i kväll.
Du kan skriva din önskelista så är du startklar i morgonbitti kl. 09.00.
 
Lycka till!
 


Annandag jul.

 
Klart och kallt, -18º på julaftonens morgon.
Eftermiddagen bjöd på snöstorm
Dagen avslutades med regn och +4º.
Så har vädret varit i stort sett hela vintern fram tills nu.
I trädgården ser man stora vattensamlingar i grusgångarna och delar av rabatterna är översvämmade.
 
 
Snötäcket är väldigt tunt.

 
Inne njuter jag av julens röda Tulpaner.

 
De första fröna kom i brevlådan i måndags.

 
Ljuset är på väg och det är snart dags att börja fröså igen.
 
 
God fortsättning på julhelgen.
Önskar er en fin dag.
Må väl!
 
 

måndag 23 december 2013

Dan före dopparedan.

Sillen inlagd, skinkan griljerad och alla julklappar inslagna färdigt.
Ljusen tända och lugnet har infunnit sig.

 
Vill önska er alla en skön och fridfull God Jul!
 
 
 

Kör försiktigt i jultrafiken.
Släck ljusen då ni går ut.
 
Må väl!

 

måndag 16 december 2013

Bondsonen K.A. Nilsson - Perihanscha-Kalle.

I Södra Sunderbyn - en självlärd och döv botaniker långt upp i norr, som är specialist på Carex arter och skänkt vetenskapen många rara blomster.
 
Botanikens vetenskapsmän, som gå mot norr för att hälsa på fjällets och myrens väna blomster, böja gärna sin nacke under dörrposten till en liten grå stuga, som ligger tätt intill landsvägen i Södra Sunderbyn, 3½ mil nordväst om Luleå.
De träda in i storstugan, där en gammal man sitter vid klaffbordet och läser, och de böjer sig gärna även för honom.
Inte bara för att han är gammal och har ett grått böljande skägg;
de böja sig gärna även för hans kunskaper.
Den vetenskaplige besökaren vet, att han har framför sig en av vårt lands största och originellaste kännare av Övre Norrlands växtvärld;
en man, som professorerna i botanikens brancher gärna lyssna till.
 

Så lyder början på texten i en artikel skriven i Stockholms Dagblad torsdagen den 19 mars 1936.

/////

Karl Albert Nilsson född 25 maj 1871.
Gift med Alma Lindfors född 11 sep. 1874.
7 barn, 2 söner, 5 döttrar.
Signe, Ruben, Ivar, Siri, Ester, Hedvig och Dagmar.


Kalle var född och uppvuxen på Perihanscha-gården.
En Norrbottensgård från 1500-talet som gått i arv genom generationer.
Gårdens namn var anledningen till Kalles smeknamn, Perihanscha-Kalle.
 
I boken 'Sunderbyn under 500 år' finns det en förteckning av bomärken och bönder år 1751.
 
 
Bokmärkets utseende ändrades och  Perihanscha-Kalle märkte alla sina egna alster med detta bomärke.
 
 
 

I sin hemby var han högt aktad för sin hjälpsamhet och vänfasthet.
Han hade stora intressen för sin hembygd, fiske, böcker, näverslöjd, antikviteter och träsnideri.
Men det är om hans botaniska kunskaper, som gjorde honom känd långt utanför sin hembygds gränser jag kommer att berätta.
 

Kalle hade en bror, Nils som läste botanik vid universitetet i Uppsala.
Brodern blev sjuk och avled 1915 och Kalle fick tillgång till broderns herbarium och all botanisk litteratur.
Broderns redan välfyllda växtsamling bars upp på vinden där det fick ligga några år.

Kalle började så småningom plocka och sortera i broderns efterlämnade floror och blev fullständigt gripen av botaniken.
Han var tvungen att ge sig ut i naturen för att se växterna i sin rätta miljö, för att lära och söka mer kunskap.
Han blev en vandrare och botanist.

(bilden hämtad ur tidskriften 'Nord Rutan' nr.1 årgång 15)
(En bild jag önskade vore min)

 De som gjorde besök och ville se herbariet fann att i gårdens tillhörande lillstuga och häbren låg samlingen av allt i högar, på golven, på soffor, i kistor m.m.
Tusentals pressade växter på herbariepapper som inte alltid var av bästa kvalité utan oftast vanligt tidningspapper.
 Inte på ett enda exemplar stod det namn på växten för Kalle var inte road av att skriva och klistra lappar när han ändå hade alla namnen både på svenska och latin i huvudet.

Kalle blev expert på floran runt Sunderbyns skogar och även runt andra bygders marker.
Han hittade bla. Guckusko - Cypripedium calceolus,  Skogsfrun - Epipogium aphyllum, Finbräken - Cystopteris montana.
Karl stod även för det enda fyndet av Rutlåsbräken - Botrychium matricariifolium som har gjorts i Norrbotten.

(privat foto)

Skogsfrun - Epipogium aphyllum var en sällsynt växt som Linné skriver om i sin 'Lappländska resa' att han var ledsen över att aldrig ha sett den.
Kalle hade flera blad i herbariet av dem som han använde i byteshandel med andra växtintresserade över hela landet.
Skogsfrun var värd 90 poäng.

Han intresserade sig speciellt mycket på släktet Starr - Carex och hittade ett 40-tal här uppe men genom byteshandel fick han 82 sorter i sin samling.
Kalle berättade att han hittade många Starr arter i sina egna pjäxor eftersom vintertid fyllde man ofta skorna med hö för att hålla värme.

Kalle blev så kunnig och känd växtsamlare att självaste Kung Gustav VI Adolf som själv var en erfaren odlare gjorde ett privat besök på gården sommaren 1936.
Minns att jag sett en tavla hängande i bagarstugan som föreställde Kung Gustav VI Adolf och Drottning Sibylla som han hade fått som gåva av kungaparet.
Undrar var den är idag?
 
Många botanister, proffessorer, grevar och intresserade häradshövdningar kom på besök eller hade kontakt via brev.
Kalle fick även förfrågningar av olika universitet om hjälp att skaffa nytt material som började bli utslitna i deras herbarier.
Ett hundratal av Kalles insamlingar finns nu bevarade vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm samt museerna i Lund, Göteborg, Uppsala och Umeå.


Kalle fick ofta frågan om vilken växt han gillade bäst.
Svaret blev alltid;
För mig är den växt rarast. som jag sist hittat.
Den jag aldrig har sett förut är bäst, även om floran säger, att den aldrig är så enkel.
Ett möte med en ny blomma blir till en högtidsstund.

Kalle fick tidigt i livet nedsatt hörsel genom en olycka i samband med fiske.
Senare var han även med i en bilolycka och blev därefter helt döv.
 Alla samtal skedde med hjälp av papper och penna.

Dövheten blev också orsaken till att Kalle förolyckades dagen efter det att han hade fyllt 84 år.
26 maj 1955 blev Kalle överkörd av tåget vid en obevakad järnvägsövergång.

Perihanschagårdens huvudbygnad brann ner 14 januari 1978.
Ena sonen, Ruben som var dåvarande ägare av huset förolyckades i branden.

En oersättlig kulturskatt fanns inte mer.

I dag finns bagarstugan som var byggt i slutet av 1600-talet bevarad på friluftsmuséet Hägnan i Gammelstad.



/////

Vem var nu denna man med det yviga vita skägget?


Jo, Peihanscha-Kalle är min pappas morfar.

Mycket av det som står ovan vet jag ju sedan tidigare genom det pappa och farmor Siri har berättat.
Men de senaste dagarna har jag läst tidningsartiklar och sidor i böcker som jag nu har i mina ägor och fått veta mycket nytt.

Känner en oerhörd samhörighet med Kalle och kanske beror det på att jag har under så många år fått höra att jag är den som gått i 'morfars fotspår' vad gäller intresset för växter.

Kanske är det så att man kan ärva någon liten 'odlar-gen'
I så fall önskar jag att jag har fört den vidare till de mina.

Må väl!